Strömsholms slott
| Strömsholms slott | |
| Slott | |
 Strömsholms slott
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Kommun | Hallstahammars kommun |
| Ort | Strömsholm |
| Koordinater | 59°31′30″N 16°16′12″Ö / 59.52500°N 16.27000°Ö |
| Ägare | Svenska staten |
| Färdigställande | 1681 |
Strömsholms slott ligger i Strömsholm, två mil sydväst om Västerås, i Kolbäcks socken i Hallstahammars kommun. Slottet ägs och förvaltas av svenska staten och ingår i den kungliga dispositionsrätten. Anläggningen ingår i Ekomuseum Bergslagen.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Den tidigare borgen[redigera | redigera wikitext]
Redan under medeltiden fanns på platsen en befäst gård som då hette Mölntorp. Gustav Vasa lät på 1550-talet uppföra en kraftig stenborg på ön i den nedre delen av Kolbäcksån (vilken bildar en naturlig vallgrav), och denna bildade grunden till det nuvarande Strömsholms slott. Borgen blev änkesäte för drottning Katarina, liksom även för drottning Maria Eleonora, som emellertid tillbringade större delen av sin tid på Gripsholms slott.
Drottning Hedvig Eleonora fick borgen i morgongåva av sin man, Karl X Gustav, och det var hon som lät bygga om den gamla borgen till ett modernt barockslott 1669.
Det nuvarande slottet[redigera | redigera wikitext]
Ritningarna till Strömsholm gjordes av Nicodemus Tessin d.ä., som även fann en liknande arkitektonisk lösning för Drottningholms slott. Slottet stod helt färdigt år 1681.
Änkedrottning Hedvig Eleonora lät också uppföra många andra byggnader kring slottet, varav en del, såsom ett värdshus och en byggnad för tjänstefolk, ännu står kvar idag. En annan byggnad är den så kallade "Dråtningbyggnaden", ett trähus i två våningar där Hedvig Eleonora bodde medan slottet uppfördes: denna byggnad användes sedan också av Karl XI och hans familj då de besökte egendomen, även efter det att slottet var färdigt. Strömsholm var ett av de slott som användes oftast av Hedvig Eleonora och hennes familj: Karl XI kallade slottet "hemma" och både han och Karl XII lärde sig att rida på egendomen. Hedvig Eleonora slutade använda Strömsholm efter sonens och svärdotterns död.
Eftersom slottet redan på 1730-talet visade de första tecknen på förfall, restaurerades det tillfälligt av drottning Ulrika Eleonora. Sedan kronprinsessan Sofia Magdalena fått Strömsholm i bröllopsgåva av dåvarande kronprinsen Gustav (III), fortsatte restaureringen och det skedde då en del mindre ombyggnader.
År 1858 blev Strömsholm centrum för Arméns ridskola samt ett internat, vilket det var i ett helt sekel. Under 1868 ritades en ny fasad för orgeln, högst upp i slottskapellet. Orgelfasaden ritades av arkitekten Adrian Crispin Peterson som vid tillfället bodde och arbetade i Uppsala som e.o. konduktör för Överintendentsämbetet.[1]
År 1968 blev slottet ett statligt museum där främst svensk 1600-talskonst visas, men platsen fungerar än idag som ett hippologiskt centrum med högskola och gymnasium inom ridsport. Hästtävlingar hålls i slottsparken varje år.
Slottskapellet[redigera | redigera wikitext]
Orgel[redigera | redigera wikitext]
1740 byggde Daniel Stråhle en mekanisk orgel med 10 stämmor. Orgeln ska vara bekostad av drottning Ulrika Eleonora och fick en ny orgelfasad efter ritningar av arkitekten Adrian Crispin Peterson 1868.[1]
| Manual |
| Gedackt 8' |
| Qvintadena 8' B |
| Flöjt 8' |
| Principal 4' |
| Gedackt 4' |
| Spetsflöjt 4' B |
| Qvinta 3' |
| Superoktava 2' |
| Scharf 3 |
| Mixtur |
| Vox virginea |
1990 hade orgeln följande disposition:
| Manual | Pedal |
| Gedackt 8' | Bihängd |
| Qvintadena 8' B/D | |
| Principal 4' | |
| Spitsfleut 4' B/D | |
| Oktava 2' | |
| Qvinta 1 1⁄3' | |
| Scharf 3 chor | |
| Vox virginea 8' D |
Diskografi[redigera | redigera wikitext]
Inspelningar av musik framförd på slottskyrkans orgel.
Panorama[redigera | redigera wikitext]
I populärkultur[redigera | redigera wikitext]
I expansionen Gods and kings av spelet Civilization 5 befinner sig den svenska civilisationens ledare Gustav II Adolf på Strömsholms slott.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Strömsholms slott
- Sveriges Kungahus - Strömsholms slott
- Alf Åberg, Kungaslott och adelsborgar från Vasatiden, Stockholm 1966
- Nanna Lundh-Eriksson (1947). Hedvig Eleonora. Stockholm: Wahlström & Widstrand. ISBN
- Christopher Vainesworth (2014). Med nit och skicklighet: arkitekten Adrian Crispin Peterson och hans yrkesverksamhet i Uppsala 1866–1872
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Vainesworth, Christopher (2014). Med nit och skicklighet: arkitekten Adrian Crispin Peterson och hans yrkesverksamhet i Uppsala 1866–1872. https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1713285&dswid=-5878
- ^ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 280–281. Libris 2413220
- ^ Tore Johansson, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1990:I, Västerås stift; Karlstads stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Edholm, Dag (1998). Stråhleorgeln i Strömsholms slottskapell. Västerås: Dag W. Edholm och Västerås domkyrkas orgelgrupp. Libris 7799996. ISBN 91-973466-1-6
- Sjöberg, Lars (1986). Strömsholms slott : [en vägledning]. Stockholm: Statens konstmuseer. Libris 11328862. ISBN 91-7100-311-8
- Strömsholms slott. De kungliga slotten. Stockholm: Byggförlaget/Kultur. 2005. Libris 10007547. ISBN 91-7988-261-7
- Åberg, Alf (1966). Kungaslott och adelsborgar från vasatiden / [text:] Alf Åberg ; [foto:] Ola Terje. Stockholm: Forum. sid. 128-133. Libris 700038
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Strömsholms slott.- ”Strömsholms slott”. Suecia antiqua et hodierna, andra bandet. Kungliga biblioteket. https://suecia.kb.se/F/?func=find-c&ccl_term=wso+%3D+bsaml&local_base=sah.
| |||||||||||
| |||||||||||
